Telefonen ringde men jag kunde inte ta mig upp.

Skrev nyligen ett inlägg om när jag vaknade av en främmande man i mitt sovrum. Jag kom på en annan historia som hände när jag låg och sov.

Jag vet inte om alla har var varit med om att man legat konstigt och armen somnat. Ligger man tillräckligt länge finns det ingen känsel i armen och armen är helt borta och man kan inte röra den och det känns som det inte finns liv i den. Efter några sekunder brukar det börja klia i armen som 10 000 myror i armen och efter ytterligare en stund kan man lite smått börja röra på fingrarna och sedan kommer känseln tillbaka. By the way så blev jag opererad så en gång. Jag bröt fingret och fick operera, det var en ny teknik att man satte ett gummiband som man dog åt stenhårt så armen blev helt vit så kunde man operera utan bedövning och utan att söva ner mig, fungerade väldigt bra.

Åter till historien. En lördagmorgon ringde telefonen från hallen, oftast är det min mamma som ringer på helgen. Jag satte mig snabbt upp på sängkanten och skulle börja springa till telefonen för att svara. Jag tog första springsteget med vänsterfoten och sköt fart, när jag skulle sätta i högerfoten vek den bara ihop sig. Jag föll pladask till marken, jag blev oerhört förvånad och försökte snabbt ta mig upp då telefonen ringde men jag kunde inte röra högerfoten, jag blev väldigt rädd och trodde jag fått en stroke eller något. Telefonen fortsatte ringa några signaler innan personen la på. Efter en stund började det krypa i foten och jag kunde start börja vicka på tårna. Jag började nu förstå att foten hade somnat. Jag måste ha legat på ett mycket konstigt sätt om jag lyckades på benet att somna. Jag reste mig upp och såg att det var mama som hade ringt. Jag ringde tillbaka och mamma undrade varför jag inte hade svarat, sa att jag var på toaletten. Vet inte om det var en bättre sak att säga.